Kemi hösten år 7. Kemins historia, arbetssätt och materians byggstenar.

Kemi hösten år 7.

Kemins historia, arbetssätt och materians byggstenar. BETA!

 

Jakten på kunskap om nya ämnen har funnits mycket länge. Tex försökte man förr att ändra materia till guld. Guld trodde man hade en magisk kraft. Guld var bla gudarnas hud och solens svett. De som hade till uppgift att forska fram hur man skulle göra det kallades alkemister. I Grekland för 2300 år sedan tänkte Demokriotos ut att om man delar något tillräckligt många ggr så slutar det med att det inte går att fortsätta dela. Den återstående lilla biten kallade han atomos, odelbar på grekiska. Aristoteles hade en ide om att allt bestod av 4 element. Luft, eld, jord och vatten. Om något brann, tex en pinne, så var det ett ämne som lämnade pinnen så den slutade vara en pinne. Ämnet var flogiston. Grekerna tappade fotfäste mot romarna och runt år 0 föll naturvetenskap ur modet. Nu var det krig och flärd som gällde. Tanken om de 4 elementen levde vidare ända till 1700-talet. Då började en period som kallades upplysningen. Under upplysningen var det viktigt att lära sig saker som att kunna läsa och räkna. Kemi som ämne förändrades mycket under den tiden och det var viktigt att förmedla det man hade lärt sig. Innan var det viktigt att hålla allt hemligt, man ville vara först med att kunna framställa guld, men nu skulle alla kunna ta del av sina kunskaper så att man hjälptes åt. Under 1700-talet avskrevs teorin om de fyra elementen och ämnet flogiston. Man hade hittat ca 50 av de 92 grundämnen man kan finna på jorden.

Naturvetenskaplig arbetsmetod.

Vad vill du undersöka och varför. Gör en hypotes!

Planera din undersökning. Vilken utrustning. Vilka kemikalier? Säkerhet?

Genomför din undersökning.

Sammafatta din undersökning, stämmer din hypotes?

Har du fått resultat som kräver fler undersökningar?

Redovisa dina resultat.

Allt detta får du in i en labbrapport och hur du skriver en sådan lär du dig här!

 

Separationsmetoder.

Det finns många separationsmetoder, här är några:

Filtrera. Har man en lösning med grova partiklar i kan man hälla det över ett filter. Ibland är det vätskan man vill åt men ofta är det det som fastnar i filtret som är spännande. Det är som att man vill komma åt kaffepulvret när man har gjort kaffet.

Sila. Är det mycket grova saker kan man hälla det man har i en sil. Det är grövre hål och man tar helt enkelt bort vätskan.

Dekantera. Man kan låta saker sjunka till botten och sedan försiktigt hälla över vätskan till en annan behållare. När man närmar sig botten avbryter man och kvar har man lite vätska och den gegge som låg på botten.

Destillera. Man kan urskilja två vätskor från varandra genom att värma vätskan. Har man vatten och bensin i samma bägare kan man värma vätskan och bensinen kommer att ånga av först. Bensin har en lägre kokpunkt. Man kyler ner bensinångorna och den återgår till bensin.

Kromotografi. En färg kan innehålla många olika färger. Fuktar man ett papper kommer de olika färgerna att flyta ut olika långt. Varje färg binder olika hårt mot pappret och dom separerar.

Faropiktogram.

Våra ämnen har olika egenskaper. Vissa av dom är farliga på olika sätt. För att visa hur har man bilder som gäller över hela världen. De kallas för faropiktogram.

Mycket giftigt eller giftigt.

giftig

Starkt frätande eller frätande.

fratande

Farligt eller irriterande.

irriterande

Mycket brandfarligt.

brandfarlig

Explosivt.

explosiv

Oxiderande.

oxiderande

Miljöfarligt.

miljocol

Hälsofarlig.

fara

Det finns många olika sorters varningsskyltar och många av dom kan man titta på här.

Hantera brännare.

Starta brännaren.

Stäng båda ventilerna.

Öppna huvudventilen på tanken.

Se till att brännarventilen lätt kan öppnas.

Tänd en tändsticka, öppna brännarventilen, för tändstickan till brännaren från sidan.

Stäng av brännaren.

Stäng huvudventilen på tanken.

Vänta tills lågan har slocknat.

Stäng brännarventilen.

Tre sätt att släcka eld.

För att underhålla en eld krävs tre saker. Något som kan antändas, syre och värme. Saknas något av dessa tre slocknar det. Man kan då släcka genom lämpning (dvs att sprida ut tex pinnar som brinner), kväva eller kyla.

Materians byggstenar

Allt som finns omkring oss är materia. Materia är uppbyggt av atomer. I naturen finns 92 olika sorters atomer. Man har i laboratorier skapat några atomer så vi känner till ungefär 115 st. En atom består av tre partiklar. Protonen, neutronen och elektronen.

Atomer är inte ofta ensamma utan sitter ihop med andra atomer. Det kallas för en molekyl. Tex vatten som är en kombination av väte och syre.

Blandningar

Saft är en blandning av olika ämnen. Salt och sand i vatten är en annan. Om det är lätt att separera de olika ämnena åt i en blandning kallas det heterogen blandning. Är det inte lätt att separera dom åt för att det är så små och välblandade kallas det för en homogen blandning, eller en lösning.

Rent ämne

Om man har ett rent ämne finns det bara en sorts molekyler eller en sorts atomer. När man har ett rent ämne kan man undersöka dess egna egenskaper. Finns det annat i kan man få andra egenskaper. Atomer kallas även för grundämnen och de kan delas upp i metaller och icke metaller.

Grundämnen hittar man i det periodiska systemet. Tex är klor endast uppbyggt av kloratomer och magnesium av magnesiumatomer. Grundämnena delas in i metaller, till vänster i tabellen, och icke-metaller, till höger i tabellen. Metaller är exempelvis järn, nickel, magnesium, guld och silver. Ickemetaller är exempelvis syre, klor, kol, kväve och helium. Rena ämnen har egna namn som natriumklorid eller kalciumklorid.

Kemisk förening

Två eller fler grundämnen kan sitta ihop i en molekyl eller i en förening. I en molekyl antalet grundämnen begränsat, tex vatten där det alltid är två väte och en syre. I en förening bildas det en kristall av många grundämnen.

Aggregationstillstånd

Ämnen har olika egenskaper beroendes på hur snabbt partiklarna rör sig inne i ämnet. Det vi människor känner som temperatur är just hur snabbt atomerna rör sig. Om atomerna rör sig långsamt säger vi att det är kallt, rör de sig fortare säger vi att det är varmt. Vi har sensorer i huden som mäter av och skickar en signal till hjärnan som tolkar detta, allt för att vi ska skydda kroppen mot faror. När atomerna rör sig långsamt kommer atomerna att vara närmare varandra än om de rör sig snabbare. Det ger upphov till att tex vatten kan vara till is, flytande eller som ånga. Vi kaller det i fysiken fast, flytande eller gasform. Dom olika tillstånden kallas kort för aggregationstillstånd. Hur det fungerar mer noga kallas fasövergångar.

Atomens olika delar

I en atom finns det i princip tre olika partiklar. Först har vi kärnans två partiklar. Protonen (positivt laddad) och neutronen (ingen laddning).  De kallas tillsammans för Nukleoner. Nukleus är kärna på latin.

Utanför kärnan kretsar elektronen i olika energinivåer som vi kallar skal. Elektronen är negativt laddad.

Lycka till!

 

Kommentera

Your email will not be published. Name and Email fields are required.