Kemi våren år 8. Livsmedelskemi.

Jag rekommenderar att du först läser igenom sammanfattningen i boken du har i din undervisning. Finns det frågor kopplade till boken gör du dom. Texten i bloggen är information nog för att du ska klara av att erhålla ett betyg i ämnet. För högre betyg måste du kunna dra egna slutsatser samt resonera på en hög nivå. Ett sätt att skaffa information är att läsa på länkarna som finns i texten.

Vi kommer att gå igenom Kolhydrater, fetter, proteiner, mineraler och vitaminer.

ALL MAT INNEHÅLLER ENERGI!

Fotosyntes och cellandning.

Om vi tittar på en näringskedja så har mat sitt ursprung till växtlivet. Antingen i form av växt eller att det djur man äter har ätit växter eller att ett djur som har ätit ett djur som har ätit en växt. Dvs SOLEN är ursprunget till all näring.

Skillnaden mellan växter och djur är att växter kan tillverka sin egen näring via fotosyntesen som den senare använder en bråkdel av till sin egen cellandning. Vid cellandningen förbränns DRUVSOCKER.

KOLDIOXID + VATTEN+SOLENERGI–>DRUVSOCKER+SYRE

CO2+H2O+SOLENERGI–>C2H12O6+O2

I cellandningen som människor och även växter har körs fotosyntesen baklänges. Vi behöver druvsocker och det gör vi genom att bryta ner kolhydrater, fetter och proteiner.

DRUVSOCKER+SYRE–> KOLDIOXID + VATTEN+ENERGI

C2H12O6+O2–>CO2+H2O+ENERGI

KOLHYDRATER

Människor och djur använder kolhydrater enbart som bränsle. Växter använder det även som byggnadsmaterial. Det finns tre olika huvudgrupper av kolhydrater. Sockerarter, cellulosa och stärkelse. Sockerarter finns det undergrupper av. Enkla och sammansatta sockerarter.

Enkla sockerarter: Glukos, fruktos och galaktos.

Glukos dvs druvsocker har en viktig roll för cellandningen. Den ger oss energi snabbast

Fruktos dvs fruktos är den sötaste och används ofta som sötningsmedel. Finns i vissa frukter.

Galaktos ser ut nästan som glukos men smakar inte så sött. Den förbränns inte i cellerna utan hamnar i levern och omvandlas till andra energirika ämnen.

Dessa kan kombineras dvs man tar och slår ihop två enkla och får en Sammansatt sockerart.

Sammansatta sockerarter: Sackaros(glukos+fruktos), Maltos (glukos+glukos) och Laktos (glukos+galaktos)

Vanligt socker dvs sackaros är det vi använder som socker. Importerades först från länder där man kunde odla sockerrör. I slutet av 1800-talet kom man på att man kunde odla sockerbetor i Sverige och utvinna sackaros.

Maltsocker dvs maltos bildas när stärkelsen i spannmål bryts ner. Används mycket till ölframställning.

Mjölksocker dvs laktos När vi föds har vi förmågan att bryta ner mjölksocker till glukos och galaktos. Sedan försvinner den förmågan i stora delar av världens befolkning. Däremot i Sverige är det bara 5% som är laktosintoleranta.

Om man kombinerar massor av sockerenheter får man antingen stärkelse som du bryter ner i munnen med amylas eller så får man Cellulosa som människan inte kan bryta ner utan passerar systemet och kallas för fibrer. Många djur kan däremot bryta ner cellulosa med enzymet cellulas.

STÄRKELSE OCH CELLULOSA

Stärkelse

Även växterna har lager av energi . Växten slår ihop druvsocker till stärkelse som den kan ha tex på natten när den behöver druvsocker i cellandningen. Pasta ris och potatis har mycket stärkelse som växten kan ha senare.

Cellulosa

Cellulosa är växternas viktigaste byggnadsmaterial. Cellulosa består också av väldigt många druvsocker material. De är sammansatta på ett annat sätt än stärkelse och effekten av det är att amylas inte kan klippa av bindningarna mellan sockerenheterna. En sockerenhet är en ring där hörnen består av kol eller syre. Det kan vara 5 eller 6 hörn ringen. Se sid 206 i boken. De djur som kan bryta ner cellulosa och omvandla det till druvsocker har mikroorganismer i strupe, mage, eller tarm som hjälper till med själva nedbrytningen.

 

FETTER

Fett innehåller energi. Det innehåller dubbelt så mycket som motsvarande mängd kolhydrat. När människa och djur har ätit mat som brytits ner till energi och den sedan inte förbrukats omvandlas den till fettmolekyler. Det är en reserv som kroppen kan använda sig av vid ett senare tillfälle när den behövs. Då omvandlas fettet tillbaka till energi. Fett är även isolering och dämpande mot slag och stötar. Växter omvandlar överskott till stärkelse som energilager. Djur omvandlar överskott till fett.

Fett är en molekyl som ingår i gruppen estrar. En ester är en molekyl som bildas när en alkohol och en syra binder till varandra. En ester kan kombineras av väldigt många olika sorters alkoholer och syror men alla blir inte en fettmolekyl. Fettmolekylen har alltid glycerol som den bidragande alkoholen. Glycerol har tre OH-grupper kopplade till sin kolkedja (se länk till glycerol). När ett fett bildas byts vätet bort på OH-gruppen och istället kopplas en annan kolkedja på. SÅ på glycerol molekylen tappar vätet alla tre Oh-grupper och på de binds långa kedjor som kallas för fettsyra.

Olika fettsyror: Mättade fettsyror, omättade fettsyror och fleromättade fettsyror.

Mättade fettsyror har bara enkelbindningar mellan kolatomerna. Exempelvis stearinsyra.

Omättade fettsyror har på ETT ställe en dubbelbindning mellan kolatomerna.

Fleromättade fettsyror har FLERA dubbelbindningar mellan kolatomerna.

En bra träning för dig kan vara att förklara anledningen till att äta ”bra fett” på ett bättre sätt. Använd det du lärt dig från KROPPEN avsnittet i biologin.

Hårt fett brukar vara med mer mättat fett. Fetter som är rinnande brukar innehålla större mängd omättat och fleromättat fett.

Margarin är hårt av fett från växtriket. Margarin har en spännande historia som du bör läsa om här. Jag förespråkar naturlig och ekologisk mat, du får självklart äta det du vill men man ska veta vad man stoppar i sig.

Härdat fett. Man kan få flytande fett att bli hårt genom att låta omättade fetter reagera med väte. Dubbelbindningen försvinner då och man får mättade fettsyror. Man kan även få transfetter som inte är nyttigt för kroppen. Härdade fetter har varit hårt kritiserade en längre tid.

PROTEINER

Proteiner är kroppens viktigaste byggnadsmaterial. Av proteiner kan vi tillverka muskler, hud, hår, naglar, antikroppar, enzymer och hormoner (inte alla är byggda av proteiner dock). Vi kan också bryta ner proteiner till bränsle. Några proteiner som finns är myoglobin, aktin och myosin och insulin.

Proteiner är uppbyggda av små byggbitar som heter aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror. Av dessa 20 bitar kan man skapa långa kedjor av småbitar och kallas för proteinmolekyler som kan bestå av flera tusen aminosyror. När dessa är sammankopplade kan de bilda långa spiraler men de kan också trassla till sig till en boll. Hur kroppen tillverkar olika proteiner ingår i 9:ans biologiavsnitt, DNA.

Proteiner i maten. Vi måste få i oss 60 gram om dagen. Vissa behöver lite mer vid träning. När vi äter proteiner bryter vi ner det till aminosyror, dvs småbitar, som vi sedan monterar ihop igen till proteinmolekyler. Det finns 8 aminosyror som vi inte kan äta tillverka och de kallas för essentiella. Djurproteiner innehåller alla viktiga aminosyror, sojabönan gör det också.

Proteiner stelnar vid uppvärmning, man säger att den koagulerar.

MINERALER

Kroppen består av ett 20 tal olika grundämnen. 96% av kroppen består av kol, syre, väte och kväve (C, O, H och N). De fyra resterande procenten är ämnen man måste ha, men i små mängder. De kallas för mineralämnen. De flesta är metalljoner som järnjoner eller kalciumjoner. Det finns en uppsjö av andra metaller, och de måste vi få i oss i maten eller via kosttillskott. Det är bra att kombinera C-vitaminer med mineraler för då tar kroppen lättare upp jonerna. Det finns en rekomendrad mäng som skall intas varje dag och det kallas för RDI. Mineraler ingår i den oorganiska delen av kemin, dvs ämnen som inte har en byggstomme av kol.

VITAMINER

Vitaminer har en kolstomme som grund och ingår då i det område i kemin som kallas organisk kemi. Man delar in vitaminer i vattenlösliga och fettlösliga. Vattenlösliga filtrerar njuren ut som senare hamnar i kissblåsan. Äter vi för mycket vattenlösliga vitaminer reglerar vi det och det är ofarligt. Det finns också fettlösliga och de lagras i fettdepåer i kroppen. Exempelvis får du absolut inte överdosera D vitaminer. Det kan ge många skador i kroppen. En situation kan vara att om man överdoserar D vitamin, som annars har många goda egenskaper, och sedan går ner i vikt frigörs mycket D vitamin i kroppen och man riskerar att vissa sjukdomar som du kan läsa mer om här . Brist av D vitamin kan däremot leda till sjukdomar som cancer, diabetes, MS, och depression. Även barnlöshet kan tillskrivas brist på D-vitamin. Du behöver inte kunna de olika vitaminerna och vad de gör men du ska veta att det finns vattenlösliga och fettlösliga. Du har ju nu lärt dig att det kan finnas faror med vitaminer och att man kan slå upp det om man vill!

Tack och hej!