Ekologi – saker att fundera på inför provet.

Tips, titta i sammanfattningarna!

Vad handlar ekologi om?

Beskriv begreppet ekosystem.

Beskriv begreppet population.

Vad är ett växt- eller djursamhälle?

Beskriv begreppen näringskedja, näringsväv och näringspyramid.

Om vad råder det en kamp om i ekosystemet.

Vad leder konkurrens till i ett ekosystem? Vad är framgång för en individ i ett ekosystem?

Anpassning, konkurrens, specialisering, nisch. Förklara!

Varför är vissa områden artrika?

Varför har gamla skogar fler arter än planterade?

Barrskogen har skiktade jordlager men inte lövskog. Förklara varför det finns fler nedbrytare i lövskogen och varför jorden är blandad.

Ängar näringsfattiga och artrika. Varför är näringsfattiga marker fulla med olika sorters blommor? Vad skulle hända om man gödslade marken?

Näringsrika sjöar är grumliga och fulla med plankton, varför?

Näringsfattiga är klara och lite bruna, varför?

Salta hav är artrika, varför?

Bräckta hav är artfattiga, varför?

Varför är botten på östersjön syrefattigt och vad blir konsekvensen av det?

Hur får man ner syre till botten?

Hur påverkar människan mångfalden och vad kan det ge för konsekvenser i framtiden?

Hur påverkar vår konsumtion jordens mångfald och klimat?

Vad innebär fossila bränslen?

Vad menas med biobränslen?

Vad innebär begreppet förnyelsebara energikällor?

Vad innebär begreppet växthuseffekten?

Vad är ozon och hur hjälper det oss att leva på jorden?

Vad är CFC (freoner) och hur förstör det ozonskiktet?

Röken från fabriker och bilar försurar vår miljö. Vad blir konsekvenserna?

Vad blir konsekvenserna av att ha förmycket gödning på våra åkrar?

Hur påverkar miljögifter vår mångfald? Tänk näringspyramid.

Varför är det bra att sortera våra sopor?

Vad är en hållbar utveckling och vad har vi för ansvar?

Ekologi och miljö – Centralt innehåll

  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar.
  • Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Ekologi

Ekologi är samspelet mellan djur, växter och annat liv och hur de är beroende av varandra. Ordet ekologi betyder läran om huset.

Ekosystem

För att kunna skapa sig en förståelse för hur liv beter sig har man infört ett begrepp som heter ekosystem. Ett ekosystem är ett begränsat område där man kan kartlägga samspelet mellan olika former av liv. Ett ekosystem har ingen bestämd storlek. Ekosystemet måste ha ett begränsat område. Exempel är små vattendrag, en dunge, en bergskedja en droppe vatten. Man kan undersöka levande faktorer (biotiska) som djur och växter samt icke levande faktorer (abiotiska) som stenar, vind, sol mm. I ekosystemet finns oftast flera individer av av samma art. Individer av samma art är en population. En population är tex havre på en äng eller kräftor i en sjö.

Näringskedja, näringsväv och näringspyramid

En näringskedja är till för att grafiskt visa hur näringsämnen sprids i ett ekosystem. Det kan handla både om växter och djur. I början finns alltid en producent dvs något som fixerar näringsämnen, koldioxid och solljus och skapar sin egen näring. Därefter finns konsumenterna. Den första konsumenten (primärkonsument) är en växtätare och lever av plankton eller växter. Den andra konsumenten (sekundärkonsument) är en köttätare. Det finns flera köttätarordningar men längst upp finns toppkonsumenten som ingen annan kan äta.

En näringsväv är detsamma som näringskedja men den är mer komplicerad. Där går flera kedjor ihop och bildar en avancerad väv.

En näringspyramid är ett grafiskt verktyg för att illustrera hur biomassan distribueras från producent till till toppkonsument. Mellan varje nivå kan man se hur energin försvinner (värme) för att ny biomassa ska skapas. Exempelvis går det åt mycket krill för att föda en blåval. För varje nivå i pyramiden går endast ca 10% vidare till nästa.

Konkurrens

I ett ekosystem råder en kamp om föda, vatten, habitat och partners att få avkomma med. Det kallas för konkurrens. I ett kontrollerat ekosystem är det alltid brist på dessa faktorer. Skulle det inte vara det skulle populationer öka kraftigt och det skulle uppstå en obalans. Skulle populationen öka kraftigt skulle det tillslut bli brist på föda och populationen skulle minska. Antalet döda och nya individer är ungefär lika många. Det kan bli en obalans av många andra anledningar. Rovdjur, matbrist och sjukdomar är stora faktorer för att ändra den biologiska balansen. Människan kan förändra balansen genom att tex använda konstgödsel, fiska ut fisk, skövla skog, inplantera nya djurarter, sprida nya sjukdomar mm.

Anpassning/Ekologisk nisch

När konkurrensen blir allt för hård måste olika arter anpassa sig för att överleva. Om olika arter kämpar om samma saker måste arterna specialisera sig. Det kan handla om näring, föda, vatten, sol mm. De faktorer som gör att arten blir stark och överlevnadskraftig. När en art har förändrats så att den har egna sätt att komma åt de biotiska eller abiotiska faktorerna kallas det för specialisering. Om en art hittar ett område som den klarar sig bäst på kallas det för en ekologisk nisch. Det handlar om temperatur,  vegetation och mattillgång.

Ekosystemets stabilitet

När många organismer delar på samma ekosystem och det finns en möjlighet till många nischer råder liten konkurrens. Individerna slipper slåss om samma faktorer. Skulle det finnas brist på olika typer av producenter (växter) kommer det att höja konkurrensen och i slutändan kommer det bli artfattigt. När organismer dör och bryts ner kommer det att bli få olika typer av ämnen i marken som kommer tillbaka till växterna. Jämför med odlade områden där man måste tillsätta konstgödsel för att det ska växa jämfört med djungeln där det växer olika växter och kraftigt. Samtidigt kommer det att finnas få arter som äter skadedjur och man måste använda  gifter för att kontrollera de insekter som skadar växterna. Är marken näringsfattig specialiserar sig växterna och det finns många olika blommor. Är den näringsrik skapas konkurrens mellan arter och tillslut kommer det endast finnas en eller några växter kvar på ängen.

Ekosystem i Sverige. Skog, sjö och hav.

Det finns två typer av skog i Sverige, barrskog och lövskog. Det finns en tredje skogstyp och det är regnskog. I barrskogen faller barren till marken och ser till att marken är svagt sur. Det gör att det är få nedbrytare som tar hand om marken och omvandlar det till jord. Det bildas olika lager som man kan skilja åt. Det översta kallas förna. I lövskogen trivs nedbrytare som bakterier och mask. De bryter ner och rör om i marken och skapar en bördig mark. Jorden är näringsrik och kallas för mull. Om en sjö ligger nära en barrskog finns ofta lite näring i den och den är svagt sur. Resultat blir att organismer inte trivs i sjön och sikten blir klar samt att det inte finns så stor artrikedom och näringskedjorna är få. I en sjö vid en lövskog får mycket näring av grundvattnet och det finns många små producenter som blir föda till många olika konsumenter. Näringsväven är komplex och de ekologiska nischerna många. Är det varmt och soligt en sommar blir vattnet grönt och grumligt. Sverige angränsar till två olika hav. Västkusten angränsar till Atlanten med sitt saltvatten. Salta hav är en artrik plats med många olika nischer. Man kan hitta många olika arter som lever utan hård konkurrens. Östkusten angränsar till Östersjön som fylls på med sötvatten från olika floder i de länder som angränsar Östersjön. Saltvattnet från Atlanten vill tränga in i Östersjön men vattnet som hela tiden fylls på i Östersjön tränger ut saltvattnet. Det gör att saltvattnet blandas ut och blir mindre och mindre salt ju längre in i i Östersjön man kommer.  När sötvatten och saltvatten blandas kallar man det för bräckt vatten. De olika förhållanden som då råder i Östersjön gör att de organismer som lever i havet har fått specialisera sig beroende på salthalt. Få har hunnit med det vilket har resulterat i att många arter har förvunnit från det ursprungs hav som en gång var där som troligen var sött.

Artikel från fältbiologerna.

Länk till tidningen Ekologinytt.

Filmer

Biologiprov år 8: Ekologi och miljö.

Provet kommer att innefatta sidorna..

Ekologi: Sid 148-175.

Svara på frågorna på sidorna 157, 161, 163, 167, 171, 175

Miljö: Sid 179-207.

185, 189, 193, 197, 200, 204, 207

I detta inlägg finns frågorna och svaren på alla frågorna. http://bloggkurser.nu/arkiv/1514

För dig som vill lyssna på boken kan du göra det här: https://inlasningstjanst.se/skolshoppen/bookshelf/play/articleID/5970.html

Kursplan Biologi från skolverket PDF Med kunskapskraven.

Det finns även olika appar för de olika telefonerna och plattorna.